Statarfolk

Jag har haft en hel del diskussioner via FB, bland familj och vänner och i några mejllistor över begrepp som ”allas lika värde”, ”frihet” och ”rättigheter kontra privilegier”, och jag mottog en hel del bra reflektioner som jag skulle vilja dela.

På FB handlade en tråd om ”statarmentaliteten” i Sverige och en Patrik Sellman skrev:

Nej det är inget gammalt statarfolk. Det är ett folk som bygger på fria bönder. Schweiz, Götaland och Svealand är unika i Europa på det sättet att de aldrig hade fullt utvecklad feodalism. Att vi var statare allihop och blev räddade är en väldigt modern historieskrivning. Just nu pågår ett projekt där just den gamla frihetliga allmogetraditionen skall göras tillgänglig och räddas.
http://projektmoberg.se

Fick en intressant länk till ett bra initiativ på köpet!

Fler hade invändningar och menade att dagens mentalitet tungt färgades av statarmentalitet varpå Patrik skrev denna eminenta analys:

Statarfolk stämmer nog bättre nu än då det var en del som faktiskt var det. Jag brukar använda ordet statsträlar som beskriver bättre vad det handlar om. När frihet blir en fråga om att slippa ansvar istället för som ursprungligen att slippa tvång får det följder. Ett folk som tror de är fria när de får 70-80% av sina inkomster konfiskerade under hot om kidnappning och inlåsning i flera år. Där de är tvingade att sätta sina barn i statligt reglerade institutioner större delen av deras uppväxt så de får lära sig att tycka ”rätt”, den rätta värdegrunden. Detta under hot om deras barns kidnappning. Självklart krävs det att människor har tränat och lärt sig tänka rätt för att ta det för alldeles nödvändigt och bra. Frågar du har de flesta inte ens tänkt på det. Träldom är en äganderättsfråga. Om du äger dig själv innefattar det även frukterna av ditt arbete. 80%? Träl? Betala för vår TV kanal annars tar vi ditt hus, använd våra försäkringar annars kidnappar vi dig och låser in dig i flera år osv. De farligaste människorna är de som inte förstår att även röda khmerer, nazister osv identifierar sig som goda och i det godas tjänst. Skiljelinjen går mellan de som tycker sig ha rätt att begå övergrepp mot sina medmänniskor och de som inte anser det. Tyvärr klarar de flesta inte ens av att identifiera detta. Det säger väl något om graden av indoktrinering i kriminellt tänkande och träldom.

Herr Sellman formulerar så koncist det jag har gått och funderat på i flera år, i synnerhet sedan jag och min familj drabbats av ”de som arbetar i och för statens tjänst”. Och även om folk i allmänhet kanske inte anser att Skatteverkets tjänstemän är ”goda” så anser de flesta att de är av nödvändighet nödvändiga. Nog är vi ett statarfolk alltid. Ett folk som tjänar staten. Stats-socialister. Kanske är det värre än national-socialister. Stazzare där. Makttjänare.

”Allas likhet inför lagen” (som egentligen inte betyder ett dyft på ren svenska) kan jag krasst konstatera inte har hemvist i verkligheten. Våra barn i skolan får lära sig citera grundlagen och sätta sig in i deklarationer om mänskliga rättigheter. De flesta som har haft med den svenska (o)rättvisan att göra vet att ”allas likhet inför lagen” inte gäller, och varför kan jag gå in på lite mer vid ett annat tillfälle. Dock ska rätt svar på tentan vara rätt svar i verkligheten, vilket ställer till problem för min dotter som vill göra rätt utan att behöva få dåliga betyg.

Låter vi förtryckarna skrämma oss, då förblir vi trälar. Samtidigt har makten makt och medel att göra livet riktigt svårt för den som inte vill underkasta sig regelverket, ”staten”, som inte kan annat än växa och breda ut sig och överleva sig själv, och på köpet begränsar de våra friheter i oroande takt samtidigt som den inbillar oss att vi har fått våra medfödda rättigheter av den. Om man fått nog och vill kliva av får man ofta höra att man är ond som inte vill betala för de svaga i samhället (som den enda möjligheten att hjälpa de svaga och utsatta är via en stat, även som den fungerar idag!?!, och staten idag gör verkligen inte vad den i det fallet skulle kunna göra då klyftorna mellan de som har, och de som inte har, bara ökar, och de som har det sämst ställt bara toppas med mer skulder. I verkligheten är det de fattiga och medelklassen som betalar både för de fattiga, för medelklassen och de rikaste.) Att få kunna rösta med plånboken, eller min energi, vart jag än väljer att rikta den, är en mänsklig rättighet. Att tvingas betala för statens kriminella verksamhet gottgörs inte för att staten ibland kan utföra tjänster som faktiskt är bra. Som t.ex. akutvård. Och den behöver man inte finansiera via dagens form av en stat heller. Delar här ett citat från en av de viktigaste texterna jag läst på länge: (Wetiko = ett slags andligt tankevirus ”…illness of the psyche, soul and spirit that has been at the root of humanity’s inhumanity to itself”)

”Lacking a sense of soul, wetikos are efficient ”machines,” dedicated to preserving and serving ”the state,” which, to quote Forbes,

”is itself a creature of the wetikos who have seized control of its power apparatus.” [xxiii]

A full-fledged wetiko has become a robotic automaton, conditioned to react to certain stimuli like a reflex.

 They have become part of ”the machine,” with no spontaneity, creativity, originality, nor free thinking programmed in. De-humanized, wetikos have lost touch with any sense of aesthetics, of appreciating the inherent beauty of life, and have become ”an-aesthetic,” i.e., anesthetized and numb to what it is to be a human being.

 Emissaries of an authoritarian, militarized, patriarchal planetary ”culture,” the wetiko bug breeds fascism, and terror.”

The Wetiko Virus

Staten har ingen själ. Och när statens överlevnad blir viktigare än folket och de människor som arbetar åt den själlösa entiteten blir även de själlösa, bakbundna regelföljare.

LegeNet, Holistisk detektivbyrå, som jag ofta läser, när jag har ork och tid, skrev en artikel om rättvisa som är smått genial. Kan även de som är fast i kugghjulet känna sanningen i denna text, eller slår förnekelsen in för att man inte vill erkänna sin slavroll?

”Byråkratin stiftar sina egna lagar utan kontroll av folket.  Byråkrati sätter oss i ett stålstarkt hölje av oreglerat skapade regler skapade av en oligarki med oreglerad makt, och reducerar varje arbetare till en kugge i ett byråkratiskt maskineri där den enda inomsystemliga frågan blir hur man kan omvandla sig till en större kugge i samma maskineri.  Det innebär alltså förlust av individualitet, istället för att människor är konstnärer och hantverkare som har fördelarna av och själva kan se värdet av sitt eget arbete, så är det någon annan som bedömer värdet av vad de gör.  Leder även till att människor inte längre kan engagera sig i samhället utom genom större organisationer, där de kan få uppgifter mot att de gör avkall på egna önskningar för att anpassa sig till byråkratins mål.”

Leif Erlingsson formulerade detta i dagarna:

”Du har inga rättigheter om de tas ifrån dig, men samtidigt förlorar den som tar ifrån dig dina rättigheter sina egna.  Det finns därför skäl att försvara rättigheter.  Riktig lag handlar om att försvara rättigheter.  Det som kallas lag är inte alltid lag på riktigt.  Det blir inte lag bara för att det kallas så, inte ens när det kallas så av de som kallas lagstiftare.  Ett formellt regelföljande är motsatsen till riktig lag, även om reglerna skulle kallas för lag.

För att lag ska kunna vara lag på riktigt och inte bara till namnet så har man i mänsklig dialog kommit fram till vissa grundprinciper.  Uppfylls inte dessa grundprinciper av de formellt rättsansvariga, då faller ansvaret tillbaka på allmänheten att ta reda på vad som egentligen är sant, vad som egentligen kan vara lag och att kräva samt säkerställa att rättsprinciper följs.”

Avslutar med lite kul från en Raw-Foodare som jag följer ibland. Allt gott!